Ersättning inkomstförlust

När får man ersättning för kostnader

Vid framtida årsbelopp för kostnader tas det fram ett belopp ur ett tabellverk. Man utgår från den skadades ålder vid slutregleringen av ärendet för att använda den livsvariga faktorn. Här brukar man använda en decimal. Det finns en ny upplaga av tabellverket som Trafikskadenämnden beslutade fram 9 december 2013. Denna nya tabell ska användas i alla ärenden som avgörs i nämnden från januari 2014. Den nya tabellen är könsneutral.

Hur får man ersättning för inkomstförlust

Inkomstförlust är en ersättning som räknas ut när det fastställts en invaliditet för någon som har en personförsäkring. För att över huvud taget kunna få rätt till ersättning och få den utbetalt krävs det att skadan uppkommit i samband med en skadehändelse. Det görs en utredning kring i vilken utsträckning den skadades arbetsoförmåga sträcker sig. Det finns specifika grader av nedsättning, ett exempel är till hälften eller helt nedsatt arbetsoförmåga. Bevisbördan ligger hos den skadade men kravet är reducerat till att kunna göra klart mer sannolikt att arbetsoförmågan har orsakats av en den aktuella skadehändelsen.

Man ställer följande frågor vid skaderegleringen:

Var den skadade i arbete vid skadetillfället och åren före skadehändelsen? Arbetade denne heltid eller deltid?
Vad hade han eller hon för arbetsuppgifter?
Var den skadade frisk åren närmast, innan skadehändelsen skedde? Om svaret är nej, vilka besvär hade den skadade?
Ledde besvären av skadan till en sjukskrivning? Om ja, i vilken omfattning var han eller hon sjukskriven?
Kan den skadade fortsätta sitt arbete och jobba med samma uppgifter efter olyckan? Är det möjligt på heltid eller deltid?
Vilken rehabilitering bör den skadade genomgå?
Vilken sorts arbete kan vara aktuellt för den som skadats?

Hur beräknas ersättning för inkomstförlust

När det gäller att bestämma inkomstunderlag vid den akuta sjuktiden är det någorlunda enklare. Däremot kan inkomstunderlag avseende invaliditetstid vara svårare att fastställs. Oftast går det att se den skadades arbets- och inkomstförhållanden, eftersom de brukar vara stabila nog för att kunna skapa en bedömning över framtiden inkomster. I andra fall krävs det en noggrannare utredning.

Bevisbördan ligger hos den som skadats, som måste göra mer sannolikt att denne skulle som oskadad haft ett visst arbete och en viss lön. Detta kan strykas med intyg från arbetsgivaren eller genom en utförlig utredning.

Under utredningen tittar man bland annat på månadslön, timlön, ackordstillägg och förmåner.

Även barn och ungdomar kan ha rätt till ersättning för inkomstförlust. Om ett barn skadas då den har ett feriearbete eller annat arbete och inte kan utföra sitt arbete har denne rätt till ersättning för inkomstförlust. Det är mycket svårare med situationer där barn skadas så pass mycket att de som vuxna inte kommer kunna komma ut i arbete. Inkomstunderlaget blir särskilt svårt att bedöma för framtiden om ett barn är mycket ungt. Det är mycket svårt att bedöma vilket yrke och inkomst ett barn skulle ha haft som oskadd. Därför krävs det att en individuell prövning görs i dessa fall enligt skadeståndsrättsliga principer.

Hur får man ersättning för kostnader

Den som skadats av en skadehändelse och som har en personförsäkring kan ha rätt till ersättning för kostnader. Eftersom skadeståndslagen anger en generell rätt till ersättning för kostnader innebär det att alla kostnader kan ersättas. Det finns specificerat att ersättning får lämnas för sjukvårdskostnad, detta ses som en kostnad för en personskada. Det finns även sedan 2002 års lagändring en ersättning för kostnader till den som står den skadelidande särskilt nära. Här anger lagen att kompensation för anhörig ska vara skälig och att man inte kan begära full ersättning.

Ersättning har den som skadats rätt till enligt lag. Men ibland kan en annan person drabbas av kostnader till följd av en skadehändelse. Det rör sig om tredjemansskador. Sådana skador ersätts inte enligt SkL.

När det gäller rätten att få ersättning för kostnader måste man kunna uppvisa ett samband mellan skadehändelsen och de kostnader som uppkommit därefter. Bevisbördan ligger hos den som söker ersättning.

Hur beräknas ersättning för kostnader

Man brukar prata om nödvändiga och skäliga kostnader när det rör sig om kostnadsersättning. Detta innebär att man endast har rätt till ersättning för nödvändiga kostnader och att det lämnas med ett skäligt belopp.

Under den akuta sjuktiden kan försäkringsbolagen betala ut ersättning för kostnader löpande. Det krävs att den skadade uppvisar kvitto. Invaliditetstiden delas upp i förfluten tid och framtid. Med förfluten tid menar man tiden mellan dagen då invaliditetstillståndet inträdde och tidpunkten för slutregleringen av ärendet. Under den förflutna tiden betalar försäkringsbolaget ut ersättning löpande.

När det gäller framtiden betalas ersättning för kostnader ut i form av ett engångsbelopp. En individuell uppskattning av ett årsbelopp görs vid beräkningen, det ska ses ur ett livsvarigt perspektiv. Beloppet som betalas ut för kostnader är skattefritt.

Den som på grund av en skada fått en funktionsnedsättning behöver göra ändringar i sin bostad har rätt till bidrag av kommunen för att vidta anpassningsåtgärder. Detta enligt lag. Ändringen och anpassningen kan handla om små åtgärder som att ta bort trösklar för att kunna förflytta sig i sitt hem. Den skadade blir tvungen att överklaga om kommunen inte godkänner en ersättning. Beslutet kan överklagas i förvaltningsdomstol.

En individ som före en skadehändelse kunde värma upp sin bostad med ved men som inte längre kan göra det på grund av personskadan har rätt till att få ersättning för den merkostnad som det innebär att värma huset på annat sätt.