ersättning Kontakta oss idag för
kostnadsfri utvärdering.

Ersättning

Välkommen! Ersättning.nu är fristående från alla försäkringsbolag och informerar dig som skadad om dina rättigheter.

Kan jag få ersättning?

Det finns några grundläggande krav för att du ska få ersättning från en försäkring. Här är dom kraven (med skada innefattas bland annat olycksfall och sjukdom.

  1. Du har råkat ut för en olyckshändelse eller sjukdom.
  2. Det finns en betald försäkring vid skade- eller diagnostillfället som täcker skadan i fråga.
  3. Du kan bevisa att skadan har inträffat. Till exempel med bilder, sjuk- eller polisjournaler.

Detta är dom grundläggande kraven för att du ska få ersättning från en försäkring. Givetvis finns fler faktorer som kan avgöra om du får ersättning eller ej, till exempel preskription och om skadan är ersättningsbar.

För att få ersättning för personskador krävs det främst att man har en personförsäkring, detta ska ha tecknats innan en olyckshändelse. Det krävs även ett samband mellan en olyckshändelse och skadan som ska ha uppkommit. Det är värt att notera att den skadade har bevisbörda. Detta innebär att den som begär ersättning för en skada ska kunna bevisa sambandet mellan skadehändelsen och de besvär som uppkommit som en följd av samma skada. Det räcker med att den skadade gör klart sannolikheten att besvären ska ha uppkommit av skadehändelsen. Försäkringstagaren ska alltså inte ha haft skadan som han eller hon söker ersättning för att kunna uppvisa att denne inte haft skadan innan olyckshändelsen.

Vill du ha hjälp? Klicka här!

ersättning

Hur får man ersättning för personskador?

För att få ersättning för personskador krävs det främst att man har en personförsäkring, detta ska ha tecknats innan en olyckshändelse. Det krävs även ett samband mellan en olyckshändelse och skadan som ska ha uppkommit. Det är värt att notera att den skadade har bevisbörda. Detta innebär att den som begär ersättning för en skada ska kunna bevisa sambandet mellan skadehändelsen och de besvär som uppkommit som en följd av samma skada. Det räcker med att den skadade gör klart sannolikheten att besvären ska ha uppkommit av skadehändelsen. Försäkringstagaren ska alltså inte ha haft skadan som han eller hon söker ersättning för att kunna uppvisa att denne inte haft skadan innan olyckshändelsen.

När får man ersättning för personskador?

Det finns två tidsperspektiv när man talar om ersättning och dess former. I första läget, det som kallas akut sjuktid kan försäkringstagare ha rätt till ersättning för inkomstförlust, sveda och värk samt kostnader i samband med en skadehändelse. Det som betalas ut för medicinsk invaliditet kräver dock att man väntas minst ett år innan en bedömning kan göras. Väntetiden beror på att vissa skador och sår läker med tiden. Man behöver fastställa att skadan i fråga kommer vara permanent. Därav finns det en fördröjning i processen med att fastställa en ersättning för medicinsk invaliditet. Vissa typer av medicinsk invaliditet kan dock fastställas direkt efter skadehändelsen utan den aktiva sjuktiden, som till exempel när någon blivit förlamad som en följd av en skadehändelse. Vid de fall då försäkringstagaren förlorar en lem eller blir förlamad kan ersättning betalas ut för medicinsk invaliditet under akut sjuktid.

Försäkringsbolagen tar hjälp av läkare och annan medicinsk utbildad personal som oftast har lång erfarenhet av att utreda medicinsk invaliditet för en bedömning. Denne jobbar oftast tillsammans med en handläggare på bolaget.

 

Hur får man ersättning för trafikskada

Det krävs att en skada ska ha inträffat i följd av trafik, för att kunna få ersättning för trafikskador. Enligt lagen ska skada ha skett i samband med motordrivet och trafikförsäkringspliktigt fordon. Skador som skett i följd av trafik måste anmälas till försäkringsbolaget. Precis som alla andra skador måste det göras så snart som det uppstått en skada.

Trafikskador regleras enligt trafikskadelagen.

Vad är en personskada till följd av trafik

Personskador som skett till följd av trafik kallas för trafikskador, dessa regleras enligt trafikskadelagen.

Denna typ av personskada innebär inte att det måste ha skett på en väg eller då motorn ska ha varit igång. Det kan ske trots att ett fordon står helt stilla, på en parkeringsplats eller vid garaget. Man kan skada sig genom att ramla över bilbältet till exempel, då krävs det inte att fordonets motor ska ha varit igång. Även skador som uppstår på arbetsplatsen kan ersättas och bedömas som trafikskador. Dessa kan vara då man skadat sig av en truck som ett exempel. Trafikskadelagen gäller inte vid platser som tävlingsområden eller vid övningskörning. Här tillämpas särskilda regler och det krävs andra slags försäkringar.

Även här ligger bevisbördan hos den som skadats, dvs. den som begär ersättning för en skada.

Vad är sambandet

Sambandet mellan skadehändelse och besvären som anges av den skadade måste kunna uppvisas. Bevisbördan ligger hos den som skadats, det är upp till denne att kunna visa på sambandet mellan skadan och olyckshändelsen. Den som skadats ska kunna styrka sitt påstående enligt svensk lag. Det finns dock en bevislättnad som innebär att hon eller han ska kunna göra klart mer sannolikt att de besvär som uppstått beror på olyckshändelsen. Den som skadats kan inte ha haft besvären innan skadehändelsen. För att få rätt till ersättning måste detta krav uppfyllas. Om inte det går att bevisa sambandet kan ersättningen helt utebli.

Det som talar för att det finns ett orsakssamband mellan skadehändelsen och besvären är att man ska ha varit frisk vid skadetillfället och uppsökt vård. Därför är det viktigt att uppsöka akutmottagning eller vårdcentral när en trafikolycka har skett. Vid sen anmälan kan skadan ifrågesättas då man behöver uppvisa varför man inte sökt vård eller anmält en skada i samband med en olyckshändelse i följd av trafik.

När får man ersättning för trafikskada.

Man får ersättning i olika etapper, beroende på omfattningen av skadan orsakad av trafikskadan. Vid en olyckshändelse i följd av trafik får man ersättning i form av kostnader, sveda och värk samt även i vissa fall inkomstförlust. Dessa ersättningar täcker den akuta sjuktiden, dvs. i direkt samband med en skadehändelse. Däremot kan man i vissa fall få bestående men, som ärr eller nedsatt funktionsförmåga. Man kan även få nedsatt arbetsförmåga i följd av en trafikskada. För att få ersättning för bestående skador som sår krävs det att man väntar minst ett år efter skadehändelsen för att fastställa att skadan är permanent. Vid de fall då en bestående men kan fastställas vid den akuta sjuktiden kan man redan då få ersättning för trafikskadan i form av medicinsk invaliditet.

Hur får man ersättning för trafikskador

I det fall då en individ skadas vid fler än ett tillfälle kan den första skadan och invaliditeten förstärkas av den nya skadan. Till exempel kan det ske två trafikolyckor där en individ drabbas av whiplashskador. Den andra olyckan kan orsaka ännu högre nivå av smärta och besvär hos en redan skadad individ. Invaliditetsgraden behöver utredas och fastställas på nytt, då besvären har ändrats och eventuellt förstärkts.

Detta innebär att den som drabbas av flera skador och fått bestående man kan få ersättning för merinvaliditet, trots tidigare fastställd ersättning av gammal skada.

Hur får man ersättning för medicinsk invaliditet

Ersättning för medicinsk invaliditet kan inte fastställas och lämnas förrän det gått minst ett år efter en olyckshändelse som lett till en skada hos en individ. För att få rätt till ersättning för medicinsk invaliditet måste det finnas en personförsäkring samt ett bestående men. Bestående men innebär skador som är permanenta, det kan handla om både fysiska och psykiska besvär som består och där man bedömer att den skadade inte kommer bli helt återställd till samma form som de var innan en skada.

En permanent skada kan vara ärr, nedsatt kognitiv förmåga eller psykiska besvär som trauma i samband med en olyckshändelse. Nedsatt hörsel, lukt eller svåra smärtor vid rörelse kan också räknas som bestående men. Även oförmåga att utföra arbetsuppgifter som tidigare eller hushållssysslor som tidigare kan räknas som medicinsk invaliditet.

I vissa fall fastställs ersättning kort efter en skadehändelse. Detta kan röra sig om fall då en individ blir förlamad eller förlorar ett lem. I de flesta fallen krävs det dock en utredning och att det gått tillräcklig tid för att en bedömning ska kunna göras att besvären inte kommer att gå över. Ett ärr som till exempel består efter två år kan innebära rätt till ersättning.

Hur beräknas ersättning för medicinsk invaliditet

Försäkringsbolagen tar hjälp av medicinskt utbildade läkare med erfarenhet för att få ett utlåtande kring ersättningen. En utredare beslutar därefter kring hur stor ersättningen blir. Till deras hjälp har försäkringsbolagen schabloner och mallar att gå efter. Man tittar på den medicinska invaliditeten i procent mot försäkringsbeloppet för att beräkna ersättningen. Det finns ett tabellverk som heter ”Gardering av medicinsk invaliditet 2013”, denna har utredarna att utgå efter för att fastställa ersättning. Ersättningen beräknas efter att man fastställt invaliditetsgraden i procent. Vid vissa skador tar man hänsyn till psykiska symptom som kan drabbas efter medicinsk invaliditet i följd av en skadehändelse. Om den skadade blivit invalid och drabbas av psykiska besvär kan det tas med i beräkningen. Trafikskadenämnden har fastställt en särskild tabell när det rör amputationsskador, den har varit oförändrad sedan december 1997. Tabellen anpassas dock till penningvärdeförändringen.

Vid vissa skador tittar man inte på invaliditetsgrad. Det finns ett bestämt belopp för vissa typer av skador, till exempel ersätts förlust av luktsinne med 63000 kronor. Förlust av smaksinne ersätts med 79000 kronor och förlossningshinder ersätts med 52000 kronor. Vid blindhet finns det en fastställd ersättning på 739000 kronor. Utöver denna ersättning får den skadade även sveda och verk samt kostnader ersatt.

När får man ersättning för medicinsk invaliditet

Ersättning för medicinsk invaliditet betalas ut vid fastställandet av invaliditetsgrad i procent. Vissa fall av invaliditet fastställs i ett tidigt skede, som när den skadade har förlorat ett lem eller blivit förlamad. Vid blindhet kan man också fastställa invaliditet utan att invänta aktiv sjuktid. Vid de fall då invaliditet kan fastställas utan att invänta den aktiva sjuktiden kan man få ersättning när det finns ett beslut. Däremot behöver man vänta på minst ett år för att kunna bedöma om vissa symptom som ärr eller förlust av luktsinnet. Ersättning kan då betalas ut inom ett till två år efter skadehändelsen, efter fastställandet av medicinsk invaliditet i procent. Försäkringsbolagens utredare betalar då ut ersättningen baserat på invaliditetsgrad i procentsats mot försäkringsbeloppet i personförsäkringen.

Vid utredningen ska man ha upptäckt att skadan skett vid en plötslig och oförutsedd händelse. Ett tydligt samband mellan medicinsk invaliditet och skadan ska finnas.

Hur får man ersättning  för sveda och värk

Först och främst får vi börja med att förklara vad sveda och verk innebär. Ersättning för sveda och värk är en ideell ersättning till en individ som skadats. Det ges för fysisk och/eller psykiskt lidande och obehag under skadans läkningstid. Den tiden kallas för akut sjuktid. När det gäller uträkningen för ersättning av gamla och nya skador finns det ingen skillnad i sättet. Man beräknar dem på samma sätt.

Ersättning för sveda och värk täcker smärta och fysiska obehag, liksom psykiska besvär och oro för framtiden. Förutsättning för ersättning för psykiska besvär är att de ska kunna påvisas medicinskt. Man ska kunna visa att man fått en personskada av besvären. Den skadade förväntas kunna visa upp intyg från psykolog, kurator eller läkare för att kunna styrka de psykiska besvären som uppkommit av skadehändelsen. Ersättning för skada och verk är något som ska ses som ”plåster på såren”. Den är skattefri och betalas ut som ett engångsbelopp. Ser man att risken för den akuta sjuktiden blir lång brukar försäkringsbolaget betala ut ett förskott. Det finns en tabell till hjälp från Trafikskadeförsäkringen för att bestämma ersättningsbeloppet.

Hur beräknas ersättning för sveda och värk

Trafikskadeförsäkringen har en tabell för att räkna ut ersättning för sveda och värk, den använder utredarna på försäkringsbolaget. Man behöver göra en utredning där man tittar på medicinska underlag. Dessa kan vara sjukskrivningsintyg och läkarjournaler. Bolaget använder sig av egna medicinska rådgivare med erfarenhet som får bedöma den akuta sjuktidens längd. Dessa måste ha gått en utbildning inom försäkringsmedicin.

Om försäkringstagaren inte accepterar beslutet kan man ta hjälp av en ytterligare medicinsk rådgivare som får göra ett andra utlåtande. Ofta kan skaderegleraren själv fastställa den akuta sjuktidens längd, om det inte rör sig bestående invaliditet.

Vid alla fall av personskador måste en akut sjuktid fastställas. Tiden är den största faktor som bestämmer vilken storlek ersättningen får. De andra parametrarna är bland annat skadans art, lidandets intensitet, behandlingens svårighetsgrad, sjukhustidens längd.

Om den skadade blir åter sjukskriven på grund av besvären som inte gått över efter den akuta sjuktiden har denne rätt till ytterligare ersättning för sveda och värk.

När får man ersättning för sveda och värk

Sveda och värk brukar inte understiga en ersättningsnivå på 500 kronor, det är inte heller högre än 100 000 kronor.

Försäkringskassans regler skiljer sig från det som anges som akut sjuktid i skadeståndssammanhang. För att få rätt till ersättning krävs det att den skadade är sjukskriven. Storlek på ersättningen som betalas ut för sveda och värk beräknas till sjukskrivningsgraden. Om den skadade blir exempelvis sjukskriven till hälften så kan ersättningen för sveda och värk också halveras då det finns ett samband mellan dessa två.

Om den skadade har flera personförsäkringar, har denne rätt att få ersättning för sveda och värk från alla bolagen. Till exempel kan man få ersättning från trafikskadeförsäkringen och från en eller flera olycksfallsförsäkringar.

Akut sjuktid kan pågå trots att den skadade återgått i arbete. Besvären kan innebära längre sjukskrivningstid, vilket innebär att den skadade får rätt till ytterligare ersättning för sveda och värk. I vissa fall kan man försöka undvika sjukskrivning. Vid psykiska besvär är det ibland bättre att den skadade återgår i arbete för att möjliggöra återhämtning.

Vissa skador medför livsvariga besvär där den som är skadad kan få långvarig arbetsoförmåga, något som denne har med sig ända till 65 års ålder. Men det innebär inte att akut sjuktid fortsätter ända till pensionsåldern, utan det måste finnas en övergång till invaliditetstid.

Hur får man ersättning för kostnader

Den som skadats av en skadehändelse och som har en personförsäkring kan ha rätt till ersättning för kostnader. Eftersom skadeståndslagen anger en generell rätt till ersättning för kostnader innebär det att alla kostnader kan ersättas. Det finns specificerat att ersättning får lämnas för sjukvårdskostnad, detta ses som en kostnad för en personskada. Det finns även sedan 2002 års lagändring en ersättning för kostnader till den som står den skadelidande särskilt nära. Här anger lagen att kompensation för anhörig ska vara skälig och att man inte kan begära full ersättning.

Ersättning har den som skadats rätt till enligt lag. Men ibland kan en annan person drabbas av kostnader till följd av en skadehändelse. Det rör sig om tredjemansskador. Sådana skador ersätts inte enligt SkL.

När det gäller rätten att få ersättning för kostnader måste man kunna uppvisa ett samband mellan skadehändelsen och de kostnader som uppkommit därefter. Bevisbördan ligger hos den som söker ersättning.

Hur beräknas ersättning för kostnader

Man brukar prata om nödvändiga och skäliga kostnader när det rör sig om kostnadsersättning. Detta innebär att man endast har rätt till ersättning för nödvändiga kostnader och att det lämnas med ett skäligt belopp.

Under den akuta sjuktiden kan försäkringsbolagen betala ut ersättning för kostnader löpande. Det krävs att den skadade uppvisar kvitto. Invaliditetstiden delas upp i förfluten tid och framtid. Med förfluten tid menar man tiden mellan dagen då invaliditetstillståndet inträdde och tidpunkten för slutregleringen av ärendet. Under den förflutna tiden betalar försäkringsbolaget ut ersättning löpande.

När det gäller framtiden betalas ersättning för kostnader ut i form av ett engångsbelopp. En individuell uppskattning av ett årsbelopp görs vid beräkningen, det ska ses ur ett livsvarigt perspektiv. Beloppet som betalas ut för kostnader är skattefritt.

Den som på grund av en skada fått en funktionsnedsättning behöver göra ändringar i sin bostad har rätt till bidrag av kommunen för att vidta anpassningsåtgärder. Detta enligt lag. Ändringen och anpassningen kan handla om små åtgärder som att ta bort trösklar för att kunna förflytta sig i sitt hem. Den skadade blir tvungen att överklaga om kommunen inte godkänner en ersättning. Beslutet kan överklagas i förvaltningsdomstol.

En individ som före en skadehändelse kunde värma upp sin bostad med ved men som inte längre kan göra det på grund av personskadan har rätt till att få ersättning för den merkostnad som det innebär att värma huset på annat sätt.

När får man ersättning för kostnader

Vid framtida årsbelopp för kostnader tas det fram ett belopp ur ett tabellverk. Man utgår från den skadades ålder vid slutregleringen av ärendet för att använda den livsvariga faktorn. Här brukar man använda en decimal. Det finns en ny upplaga av tabellverket som Trafikskadenämnden beslutade fram 9 december 2013. Denna nya tabell ska användas i alla ärenden som avgörs i nämnden från januari 2014. Den nya tabellen är könsneutral.

Hur får man ersättning för inkomstförlust

Inkomstförlust är en ersättning som räknas ut när det fastställts en invaliditet för någon som har en personförsäkring. För att över huvud taget kunna få rätt till ersättning och få den utbetalt krävs det att skadan uppkommit i samband med en skadehändelse. Det görs en utredning kring i vilken utsträckning den skadades arbetsoförmåga sträcker sig. Det finns specifika grader av nedsättning, ett exempel är till hälften eller helt nedsatt arbetsoförmåga. Bevisbördan ligger hos den skadade men kravet är reducerat till att kunna göra klart mer sannolikt att arbetsoförmågan har orsakats av en den aktuella skadehändelsen.

Man ställer följande frågor vid skaderegleringen:

  • Var den skadade i arbete vid skadetillfället och åren före skadehändelsen? Arbetade denne heltid eller deltid?
  • Vad hade han eller hon för arbetsuppgifter?
  • Var den skadade frisk åren närmast, innan skadehändelsen skedde? Om svaret är nej, vilka besvär hade den skadade?
  • Ledde besvären av skadan till en sjukskrivning? Om ja, i vilken omfattning var han eller hon sjukskriven?
  • Kan den skadade fortsätta sitt arbete och jobba med samma uppgifter efter olyckan? Är det möjligt på heltid eller deltid?
  • Vilken rehabilitering bör den skadade genomgå?
  • Vilken sorts arbete kan vara aktuellt för den som skadats?

Hur beräknas ersättning för inkomstförlust

När det gäller att bestämma inkomstunderlag vid den akuta sjuktiden är det någorlunda enklare. Däremot kan inkomstunderlag avseende invaliditetstid vara svårare att fastställs. Oftast går det att se den skadades arbets- och inkomstförhållanden, eftersom de brukar vara stabila nog för att kunna skapa en bedömning över framtiden inkomster. I andra fall krävs det en noggrannare utredning.

Bevisbördan ligger hos den som skadats, som måste göra mer sannolikt att denne skulle som oskadad haft ett visst arbete och en viss lön. Detta kan strykas med intyg från arbetsgivaren eller genom en utförlig utredning.

Under utredningen tittar man bland annat på månadslön, timlön, ackordstillägg och förmåner.

Även barn och ungdomar kan ha rätt till ersättning för inkomstförlust. Om ett barn skadas då den har ett feriearbete eller annat arbete och inte kan utföra sitt arbete har denne rätt till ersättning för inkomstförlust. Det är mycket svårare med situationer där barn skadas så pass mycket att de som vuxna inte kommer kunna komma ut i arbete. Inkomstunderlaget blir särskilt svårt att bedöma för framtiden om ett barn är mycket ungt. Det är mycket svårt att bedöma vilket yrke och inkomst ett barn skulle ha haft som oskadd. Därför krävs det att en individuell prövning görs i dessa fall enligt skadeståndsrättsliga principer.